det tog mig 15 minuter att åter igen packa ner allt jag för tillfället äger i min resväska. byxorna och den vita skjortan hänger kvar utanpå garderobsdörren och jackan på kroken bredvid. för om en stund ska jag gå och jobba ca 14 timmar, sen hem och sova för att orka jobba 14 timmar imorgon också. sen är det över. efter dessa 28h är jag klar här. på söndag tar jag min väska och flyttar in i ett rum i stan. på tisdag börjar jag arbeta på ett cafe där jag aldrig kommer behöva vara mer än 9h i sträck. igår kväll sprang jag upp och ner för trapporna i slottets torn fler gånger än jag kan räkna. bärandes på antingen stolar, mat eller disk, och jag var så trött. så trött på alltihop. trots att jag bara varit här i tre veckor känns det som om jag aldrig gjort annat. därför känns det extra skönt att jag nu faktiskt kan böja räkna ner timmar tills det är slut.
saker och ting känns som att de är påväg åt rätt håll nu och jag har börjat hittat tillbaka till mig själv igen. jag pratade i telefon med Ellen härom dagen och hon sa att det kändes skönt att höra att jag lät som mig själv igen. för under dessa tre korta veckor tror jag att jag lyckades tappa bort mig själv lite där bland alla rum och trappor på slottet. nu är det dags för mig att hitta hem.
vi hörs när jag gjort det. ta hand om er tills dess.
puss
