jag fyller sida efter sida i skrivboken med tankar, förvirringar och funderingar om allt som hänt den senaste månaden. jag känner mig fortfarande ganska förvirrad här, trots att jag mer och mer börjar hitta min plats. men trots det har jag inte riktigt hittat dom där människorna som får mig att känna mig hemma, som känner mig på riktigt. för jag känner inte ens mig själv på riktigt här än, för jag har inte hittat mig själv eller min plats här än, jag letar fortfarande. och när C beställer en dubbel espresso åt mig och tittar menande på mig och säger "I know you" vill jag skrika att nej det gör du inte, för hade du känt mig hade du vetat att jag dricker long blacks utan mjölk och att jag hade velat ha en av de där fruit sconesen. men jag tar leende emot min kaffe och sätter mig mitt emot honom.