Jag är tillbaka i Sverige. Efter 14 månader på andra sidan jorden sitter jag nu precis som förut hemma vid köksbordet och äter pappas mat. Och trots att det tar emot och känns ovant snörar jag ännu en gång in mina barfotafötter i ett par tygskor och knäpper jackan.

Förra torsdagen lämnade jag Perths 35 grader och satte mig på planet tillbaka till Sverige. Jag grät som ett barn när hjulen lämnade australiensisk mark och slaget i magen var lika hårt som smällen mot asfalten när flygplanet tog mark i Köpenhamn. De klarblå himlar som jag lämnat bakom mig ersattes av regntunga köpenhamnsmoln och det var med tunga steg som jag plockade upp min enda väska från bagagebandet och gick ut för att möta Köpenhamn.I ankomsthallen stod min överexalterade familj med öppna armar och det var fantastiskt skönt att få krypa ihop i pappas famn efter arton timmar på flyget.

Jag återkommer snart med fler berättelser från året. Men nu har pappa just tänt grillen, så det är dags för middag. 

Puss