Tiden flyger förbi här mellan höghusen och helt plötsligt är det 2015. Vi har hunnit med både en julafton under ljusslingorna på innergården och fyrverkerier från 18e våningen. I helgen bjöd Melbourne på 40 grader och jag och gänget flydde stan i en bil längs great ocean road. 
Tyvärr har jag inga bilder att visa er för Ellen har sladden till min kamera, men jag lovar att slänga upp några så fort hon är tillbaka. 

 

Annars planerar vi mest för vår resa som startar om redan 3 veckor. Det känns helt overkligt med tanke på hur länge vi planerat det här, men redan i början av nästa vecka kommer Charlie tillbaka och allt kommer kännas så mycket mer verkligt. 

 

Melbourne är lika fint som vanligt och jag kommer på mig själv med att förälska mig i staden ännu en gång. Jag faller lika handlöst för höghusen som susar förbi utanför tramfönstret som jag gjorde för nästan exakt ett år sedan. Trots att jag den här gången lovat mig själv att inte fästa mig vid varken staden eller människorna igen eftersom jag vet hur jobbigt det är att lämna. Men ändå träffar känslan mig som ett knytnävesslag i magen av hur bra jag faktiskt trivs här och hur otroligt hemma jag känner mig på dessa gator. Jag börjar motvilligt fästa mig vid staden igen mer och mer för varje dag, och jag tvivlar inte en sekund på att jag kommer förälska mig i mitt hjärtas stad tusen gånger om.